Förutom ett tydligt språk gör en tydlig navigering och textstruktur på webbplatsen att det är lättare att förstå och använda innehållet.Detta avsnitt ger råd om hur man producerar tydligt textinnehåll. Om du är intresserad av att säkerställa att hela webbplatsen eller -tjänsten är begriplig bör du bekanta dig med Kognitiivisen saavutettavuuden ohjeet (guiden för kognitiv tillgänglighet, endast på finska) på webbplatsen Selkeästimeille.fi. Planera textstrukturen först och fundera sedan på dess utseende Oftast känner vi igen olika delar i en text utifrån hur delarna ser ut. Rubrikerna skrivs till exempel med en större font än den som används i brödtexten och är ofta markerade med fetstil. För att alla ska få information om de olika strukturerna i texten måste strukturerna vara korrekt markerade. Text som är avsedd som rubrik måste ha en rubrikmarkering, förteckningar förteckningsmarkeringar, tabeller tabellmarkeringar osv. När en markering kan upptäckas av ett program förmedlar den assisterande tekniken (till exempel ett skärmläsarprogram) information om strukturen till användaren och kan göra det möjligt för användaren att förflytta sig i innehållet med hjälp av strukturerna. När du planerar text för webbinnehåll, lönar det sig att först fundera på strukturen i texten. Hur är helheten uppdelad på olika sidor? Hurdana är rubrikerna och på vilken nivå är de? Vilka saker bör presenteras som förteckningar och vilka som tabeller? Hur strukturerna markeras i textavsnitten beror i hög grad på vilka verktyg och format som används för att producera innehållet. Www-innehållshanteringssystem eller html-redigeringsprogram innehåller ofta visuella redigeringsprogram med hjälp av vilka man kan producera text på webbplatser. Det är viktigt att förstå att textens formatmall inte bara kan väljas baserat på utseendet, utan innehållsleverantören behöver veta vilken typ av markering en vald formatmall orsakar. Är det fråga om sidans huvudrubrik (h1) eller underrubrik (h2) eller en underrubrik till underrubriken (h3)? När textstrukturen är i skick och producerad på rätt sätt kan du fundera på utseendet på texten. Men innehållsleverantören kan vanligtvis inte själv påverka till exempel formatmallarnas slutliga utseende i www-innehållshanteringssystemen, formatmallarna definieras med hjälp av en formatfil. Om du vill ändra storleken på teckensnittet i rubrikerna, måste du ofta prata med den person och de utvecklare som ansvarar för webbplatsen. Om du skapar en fil som du vill ladda ner som webbinnehåll, till exempel en pdf-fil, kan du själv omarbeta utseendet på rubrikformaten i ordbehandlingsprogram. I detta avsnitt ges ytterligare anvisningar om tillgängligheten för textbaserat webbinnehåll. Det finns separata avsnitt med tips om tillgängligheten i bild- och ljudfiler samt olika typer av dokument. Anvisningar för tillgängliga strukturer En enkel navigering och måttligt långa sidor Det är enkelt att bygga upp en tydlig navigering i innehållet när det är strukturerat väl. Väldigt långa sidor kan vara skrämmande för läsaren, så det lönar sig att presentera saker relaterade till ett ämne eller en helhet på en sida. Om en sida har blivit väldigt lång kan det vara klokt att dela upp den i delar. På en ny webbplats eller en webbplats som ska förnyas kan du också bygga ett dragspelselement med hjälp av vilket innehållet på sidan kan öppnas och stängas. När dragspelselementet är stängt är sidan kortare och det är lättare för användaren att få en fullständig bild av sidans innehåll, särskilt på en skärm för en mobil enhet. Antalet sidor påverkar naturligtvis navigeringen: en omfattande webbplats kräver ofta flera undermenyer, medan en mindre webbplats kan klara sig med en undermeny för de olika delarna. Namnen på länkarna i navigeringen måste motsvara sidornas huvudrubriker. När till exempel navigeringen innehåller länken Tydliga strukturer, ska du hamna på en sida vars första rubrik är Tydliga strukturer när du klickar på länken. Det är också viktigt att rubrikerna för de olika avsnitten visas helt i den synliga sökvägen. Bra rubricering ökar tillgängligheten Rubrikerna är mycket viktiga när det gäller lättlästa och tillgängliga webbplatser. En välgjord rubricering gör det lättare att läsa och ögna igenom en webbplats. En logisk och tillräcklig användning av mellanrubriker gör det lättare att förstå innehållet på sidan och hjälper till att strukturera texten. Använd tillräckligt med mellanrubriker Rubrikerna gör det lättare att ögna igenom och bläddra i texten. Det lönar sig att använda rejält med rubriker i webbtexter, eftersom ögat söker sig till element som sticker ut från brödtexten. När texten börjar behandla en ny sak eller synvinkel är det en bra idé att sätta en rubrik i början av stycket. Skriv beskrivande rubriker Eftersom människor vanligtvis undersöker innehållet på en sida genom att ögna igenom eller bläddra i det, bör rubrikerna vara beskrivande och korrekta. En mening som rubrik fungerar ofta. Fundera på vad som är det viktigaste i texten nedan och sammanfatta det i rubriken. Du kan testa att bara läsa rubrikerna på sidan. Får du med hjälp av dem en uppfattning om innehållet på sidan som helhet? Jämför två rubriker: Tydligt språk hjälper dig att förstå ELLER Tydligt språk Vilken av dem berättar mer om innehållet? Du bör också fundera på den interna strukturen och ordens ordningsföljd i rubriken. Om du placerar det viktigaste ordet eller ärendet i början av rubriken, är det förmodligen lättast att bläddra och skumma igenom rubrikerna. Till exempel, på en sida som behandlar olika sätt att förbereda sig för olyckor, är det bättre att skriva “Brandberedskap” och “Jordbävningsberedskap” snarare än “Förberedelse för brand” och “Förberedelse för jordbävning”. Det beror naturligtvis på sammanhanget och rubrikens ämne om det är möjligt att ändra ordföljden. Det är i alla fall viktigast att hålla rubriken så tydlig och exakt som möjligt. Undvik otydliga rubriker Undvik svårtydda eller vaga rubriker. Rubriker som ”Ytterligare information”, ”Läs mer” eller ”Gör så här” är vanligtvis inte särskilt informativa. Det lönar sig också att undvika liknelser i rubrikerna. WCAG-standarden hänvisar till beskrivande rubriker WCAG:s riktlinjer (2.4.6) rekommenderar beskrivande rubriker. Det kan vara svårt att definiera detta exakt, eftersom ordet beskrivande till stor del är en kvalitativ term. När man beaktar ovan nämnda anvisning om hur man skriver rubriker kommer man ganska långt. Gör rubrikerna till rubriker i redigeringsprogrammet Det är mycket viktigt att rubrikerna är rubriker även i html-koden. Då får skärmläsarens användare rätt bild av rubrikstrukturen på sidan. Rubrikerna visas också korrekt oavsett webbläsare och enhet. WCAG:s andra kriterium som gäller rubrikerna (1.3.1) kräver ett korrekt tekniskt genomförande. Rubriker ska vara ”programmatisk identifierbara”, det vill säga i praktiken ska rubrikerna vara logiskt markerade med html-rubriktaggar. I sidans källkod visas rubrikerna enligt följande: <h1>Rubrik på högsta nivå</h1> <h2>Rubrik på andra högsta nivå</h2> <h3>Rubrik på tredje högsta nivå</h3> Och så vidare. Bokstaven h kommer från det engelska ordet heading (rubrik) och numret anger nivån på rubriken. Det är också viktigt att hierarkin för rubriknivåerna inte bryts: under rubriken på högsta nivå finns en rubrik eller rubriker på lägre nivå. Man får inte hoppa över några rubriknivåer: efter rubriken på nivå h1 kommer rubriken eller rubrikerna på nivå h2 och sedan rubrikerna på nivå h3, om det behövs. Men man kan naturligtvis hoppa över nivåerna i den andra riktningen: den sista underrubriken i ett kapitel kan till exempel vara en rubrik på nivå h4, och därefter kommer huvudrubriken för följande kapitel på nivå h2. Ur teknisk synvinkel har en sida bara en rubrik på den högsta nivån, det vill säga h1, i praktiken är den namnet på sidan. Rubriknivåerna för innehåll börjar på h2-nivån. I redigeringsprogrammet kan denna h2-rubrik finnas till exempel under termen rubrik eller huvudrubrik. Nätredigerarna hjälper till med rubriceringen Redigerarna i webbplatsernas publiceringsverktyg skapar vanligtvis html-taggarna automatiskt. Detta innebär att den som uppdaterar en webbsida vanligtvis bara behöver kunna välja en lämplig rubriknivå i redigeraren. Till exempel “Rubrik” eller “Huvudrubrik” kan producera en rubrik på h2-nivå i html-koden, “Underrubrik” kan generera en rubrik på h3-nivå. En bra rubrik förbättrar också sökmotorsynligheten När rubrikerna är korrekt gjorda, det vill säga rubriken är beskrivande, rubrikstrukturen är logisk och man har använt tillräckligt med rubriker, förbättras synligheten för sidan i sökmotorresultaten. Genom att satsa på rubrikerna blir alltså webbinnehållet mer tillgängligt och hittas lättare när man söker via nätet. Rubrikernas utseende bör redigeras centralt Efter publicering lönar det sig att se på webbplatsen även på mobila enheter. Om radbrytningen för rubrikerna är konstig eller om rubrikernas utseende, teckensnitt eller färg bör ändras lönar det sig att göra det centralt. Rubrikernas utseende definieras i CSS-formatfilen. Om du själv kan påverka den, se till att alla nödvändiga ändringar görs i formatfilen. Gör alltså inga ändringar i rubrikernas teckensnitt, teckenstorlek eller färg i webbredigeraren även om redigeringsprogrammet tillåter det. Ändringarna återspeglas kanske inte på samma sätt i alla webbläsare. En bra länk leder inte vilse Länkars tillgänglighet är det centrala för webbinnehållets tillgänglighet. Gällande länkarnas tillgänglighet måste man till exempel beakta länktexten, länkens mål, hur länkarna urskiljs visuellt och antalet länkar på en sida. Det rekommenderas i allmänhet att länkarna öppnas i samma flik. Detta är dock en rekommendation, inte en regel, så du kan även göra en bedömning om saken från fall till fall. Skriv beskrivande länktexter Länktexten är den text som klickas för att gå till målet för länken. Länktexten är viktig eftersom den berättar för användaren vart länken leder: ofta är både en lång webbadress eller en mycket kort text dåliga alternativ. Länkarna borde sticka ut från textmassan när det gäller utseende. Då är de ett sätt att hjälpa användaren att ögna igenom innehållet på sidan. Därför kan det också vara frustrerande och onödigt med många “Läs mer”-länkar. Dessutom kan synskadade skärmläsaranvändare bläddra igenom sidan genom att flytta sig från länk till länk, eller endast se på listan med länkar på sidan. Länktexten borde därför beskriva målet som användaren kommer till genom att klicka på länken tillräckligt bra. Bara “Läs mer” är vanligtvis en dålig länktext, eftersom den inte berättar något om länkens mål för användaren. Exempel på en fungerande länktext: ”På vissa bibliotek kan man också få Tillgänglighetsbibliotek Celias talböcker på cd-skivor. Läs mer om hur du lånar CD-skivor.” Om länken till exempel leder dig till en pdf eller ett Word-dokument bör detta nämnas i länktexten. Om en länk på en finskspråkig webbplats till exempel leder till en engelskspråkig webbplats, bör detta anges i länktexten eller i samband med länken. Endast webbadress som länktext Det lönar sig i allmänhet att undvika att endast ange webbadressen (url) som länktext, åtminstone om adressen är lång och svår. Detta försvårar läsandet och rekommenderas i allmänhet inte heller för skärmläsarprogram. I utskrivbara dokument kan det vara bra att skriva ner webbadressen (url), men även då bör adressen vara tillräckligt kort och tydlig. Bilderna som länkar Bilder används ganska ofta som länkar. Då bör man beakta bildens funktion, det vill säga att bilden leder någonstans, när man gör bildens alternativtext. För instruktioner om hur du skriver alternativtexter för bildlänkar, se artikeln Alt-texter för funktionella bilder. På samma eller en skild flik? Enligt tillgänglighetsriktlinjerna borde länkar som regel öppnas i samma flik eller fönster. Detta är vanligtvis ett mer kognitivt sett klarare alternativ för användaren än att länkens mål öppnas i en ny flik eller ett nytt fönster. Standarden i publiceringsverktyg är vanligtvis att en länk öppnas i samma flik eller fönster. Då behöver den som uppdaterar sidan inte göra något speciellt. Om man vill att en länk öppnas i en ny flik eller ett nytt fönster måste den som uppdaterar sidan vanligtvis ändra länkinställningarna. Det är praxis på många webbplatser att interna länkar öppnas i samma flik, medan länkar till en annan webbplats öppnas i ett nytt fönster eller en ny flik. På så sätt vill man säkerställa att den som surfar på nätet inte tappar bort den ursprungliga sidan. Man kan göra så här, men i samband med en länk bör användaren informeras om att den öppnas i ett nytt fönster. Länka filer Många länkar öppnar till exempel en pdf- eller Word-fil. Detta bör också nämnas i länktexten, det vill säga filformatet bör ingå i länktexten. Gör inte länktexten av endast ändelsen på filformatet (t.ex. ”pdf”) – det berättar till exempel inte alls om för skärmläsarens användare vilket filnamn som öppnas via länken, utan användare hör endast ”länk pdf”. Det är ett bra sätt att ange filnamnet eller huvudrubriken i länktexten samt berätta filtypen, till exempel “Årsrapport 2019, pdf”. Länkarnas utseende En bra länk sticker tydligt ut från den omgivande brödtexten. Länkar borde också urskiljas på annat sätt än bara genom färgen. Förutom färgen är understrykning ett vanligt sätt att berätta att det är fråga om en länk. Länkens färg borde sticka ut tillräckligt från både brödtexten och bakgrunden, det vill säga kontrasten ska vara tillräcklig. Du hittar mer information om färger och kontraster i avsnittet Färger och kontraster. Använd förteckningar Med hjälp av förteckningar kan man lätt ögna igenom text, vilket är viktigt i webbtexter. Använd alltså förteckningar när det är möjligt. Anvisningar till exempel bör skrivas som förteckningar. Använd lämpliga typer av förteckningar för förteckningarna. Om punkterna i förteckningen inte har en specifik ordningsföljd, använd en oordnad förteckning<ul>. Om de olika punkterna i förteckning är i en bestämd ordningsfölj, använd en organiserad förteckning<ol>. Skärmläsarna känner igen förteckningarna och berättar för användaren om den. Vissa skärmläsare anger hur många punkter förteckningen innehåller, medan andra berättar när sidan har en markering om förteckning. Exempel på en oordnad förteckning: banan apelsin äpple ananas mandarin Exempel på en organiserad förteckning: WCAG-principerna: möjlig att uppfatta hanterbar begriplig robust För tunga och för långa förteckningar gör det svårare att ögna igenom webbplatsen. Kom ihåg att informationen kan delas in i avsnitt. Använd tabeller för att visa data Använd tabellerna endast för att visa data. Undvik att ordna text eller innehåll med hjälp av tabeller. Visa inte data som ska jämföras som en bild av en tabell, utan gör en tabell med hjälp av tabellverktygen i redigeringsprogrammet. En välgjord tabell kan också användas med hjälp av assisterande teknik. Det är svårt att rulla i sidled, så det lönar sig att använda ganska få kolumner i tabellerna och använda fler rader. Om tabellen blir väldigt bred, fundera på om kolumnrubrikerna kunde ändras till radrubriker och radrubrikerna kunde vara kolumnrubriker.