I webbtjänster kan man med hjälp av videor och ljud förbättra tillgängligheten i innehållet för många användare. Videorna är särskilt användbara för dem som har läs- och skrivsvårigheter eller inlärningssvårigheter. Videoinspelningar av olika evenemang är användbara för dem som inte kunde delta i evenemanget. Det är bra att komma ihåg att tillgänglighetskraven för webbtjänster också gäller videor och ljud, det vill säga ”tidsberoende media”, vilket är en term som används i lagstiftningen och WCAG-kraven för videor och ljudinspelningar (ljud). Tillgängligheten i videor kan förbättras med undertexter, syntolkning och så tydliga formuleringar som möjligt. Webbplatsen för tillsynsmyndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland innehåller mycket information om tillgänglighetskraven för videor och ljudsändningar. Videor Videor som sparats i en webbtjänst måste vara tillgängliga. Tillgänglighetskraven gäller inte videor som publicerats före 23.9.2020. De gamla videorna kan finnas kvar i webbtjänsten, men det är bra att nämna att det finns gamla videor i tillgänglighetsutlåtandet om de till exempel inte har textbeskrivningar. Tillgänglighetskraven gäller inte heller för direkta videosändningar. Videoinspelningar av videosändningar som publiceras i en webbtjänst borde dock göras tillgängliga inom 14 dagar efter att de publicerats. Textning När det gäller videor innebär tillgänglighet i praktiken vanligtvis att videorna måste ha textningar, WCAG kriteriet 1.2.2 Textbeskrivningar (förinspelade). Endast när videon är ett mediealternativ till text och är märkt som sådan behöver den inte ha textningar. Med andra ord behöver en video ingen textning när all information i videon tillhandahålls som text i webbtjänsten och videon tillhandahålls som stöd för texten. En video kan till exempel rikta sig mot personer som har läs- och skrivsvårigheter. Textbeskrivningar är viktiga för personer med hörselnedsättning, men textningarna är användbara för alla. Ibland hörs ljudet i videor inte på grund av bakgrundsljud och ibland kan videons ljudkvalitet vara så dålig att textbeskrivningar behövs. Textbeskrivningar är också användbara när videons ljudnivå inte kan höjas och man inte använder hörlurar. Tillgänglighetskraven kräver interna textbeskrivningar, det vill säga att en svenskspråkig video innehåller textbeskrivningar på svenska av det ljudinnehåll som tittare hör. Översättningstextning krävs inte. Förutom tal borde textbeskrivningarna också inkludera sådana ljud som är viktiga för förståelsen, men där händelsen som orsakar ljudet inte är synlig. Om en video till exempel visar en inomhusmiljö och man hör att någon knackar på en dörr i videon, skulle det vara bra att beskriva saken i textbeskrivningen: [Det knackar på dörren.] Textbeskrivningen borde följa talet i videon och eventuellt andra saker som ska beskrivas. För att tittaren ska hinna läsa undertexter är det ofta nödvändigt att förkorta och förtydliga talarens tal något för att undertexter ska rymmas på två rader. Upprepningar och utfyllnadsord kan utelämnas. I Yles undertextredaktör Kaisa Vitikainens presentation på Ymmärrän-seminariet 2020 finns bra anvisningar om hur man gör textbeskrivningar på finska. En videoinspelning av Kaisa Vitikainens presentation Yleisradion opit tekstitykseen (Yle lär dig göra textbeskrivningar) finns på Youtube (videon har undertexter på finska). Du kan välja textbeskrivningstekniken Tillgänglighetskraven bestämmer inte vilken typ av teknik som används för att göra textbeskrivningar. Man kan antingen använda den så kallade open captions-tekniken, där textbeskrivningen bränns fast i bilden och är kontinuerligt synlig, eller så kan man använda den så kallade closed captions-tekniken, där användaren kan välja om textbeskrivningen är synlig eller inte. Det lönar sig inte leka med textbeskrivningens utseende, utan textbeskrivningens placering längst ner på TV-rutan är den säkraste platsen. Det är dock viktigt att se till att kontrasten mellan texten och dess bakgrund är tillräcklig. Bakgrunden för vit text bör göras så mörk att texten tydligt sticker ut. Youtube har ett verktyg med hjälp av vilket man kan lägga till textbeskrivningar i videor. Mer information finns i Youtube-anvisningarna: Lägga till undertext och textning. Textningsverktyget på Youtube använder closed captions-teknik och användarna kan ändra utseendet på texten i inställningarna i webbläsaren. (Inställningar > Undertexter/Textningar> Alternativ) Om det är möjligt att välja textningsverktyg, lönar det sig att använda closed captions-tekniken. Med den kan användarna dölja textning eller anpassa dess utseende så att den passar en själv. Syntolkning Syntolkning innebär att man med hjälp av ljud förmedlar det som ses i videon. Syntolkning ökar videornas tillgänglighet för personer med nedsatt syn. Det är en bra idé att fundera på syntolkning redan när en video planeras så att det utöver dialogen vid behov finns utrymme för den. Det lönar sig att överväga syntolkning särskilt när det gäller videor som är avsedda att ge råd och vägledning. Om man till exempel i videon berättar: ”Så här startar du apparaten” och visar hur man slår på brytaren, vore det bra att beskriva händelsen högt. (Till exempel, ”Vrid brytaren längst upp till höger på apparaten åt höger.”) Om det finns mycket text i en video, till exempel i en presentationsvideo, är det en bra idé att lägga till ljudet när någon läser texterna. Om videon endast innehåller bakgrundsmusik och synlig text, får synskadade inte all information i videon. Tydlighet i videon Det lönar sig också att fästa uppmärksamheten på tydligheten i videornas innehåll. Selkokeskus har gjort upp instruktioner på finska för tydlig kommunikation och ger även instruktioner om lättläst språk i videor (Selkokieli videoissa). Hur kontrollerar du videons tillgänglighet? Det finns några enkla sätt att kontrollera tillgängligheten för en video. 1. När det finns ljud i en video och ljuden är textade, titta på videon utan ljud men med textbeskrivningen på. Får du all relevant information från videon utifrån textbeskrivningarna och videobilden? Om något blir oklart, specificera textbeskrivningarna, det vill säga lägg vid behov till en beskrivning av viktiga ljud i textbeskrivningarna. Det räcker inte alltid att endast texta talet. Man kan till exempel höra ljudet av sirener från utryckningsfordon i videon, men fordonet med blinkande ljus syns inte i bilden. I ett sådant fall bör saken anges i texten. 2. När det finns ljud i en video, lyssna endast på ljudupptagningen, titta inte på videon. Baserat på ljuden, förstår du det relevanta innehållet i videon eller missar du till exempel något i instruktionerna? Om du inte kan förstå allt relevant innehåll baserat på ljudet, ska du lägga till syntolkning i videon. Om videon till exempel visar en text eller beskriver informationsskyltar, läs den högt i videon. Inspelningar Om en webbtjänst innehåller en ljudupptagning, måste informationen i inspelningen tillhandahållas i textformat. Innehållet i podcaster på webbplatser måste till exempel tillhandahållas som text. Textversionen av en inspelning borde vara lätttillgänglig nära ljudfilen. Om webbplatsen innehåller en länk till en ljudfil eller till exempel en SoundCloud-inbäddning, kan man sätta en länk till textversionen av inspelningen bredvid länken. Textversionen kan publiceras som en separat sida. En webbplats är en mer tillgänglig lösning än att till exempel publicera en textversion som en pdf-fil. Allt innehåll i en inspelning borde skrivas ut. Det borde framgå av texten vem som talar, samt andra ljud såsom musik eller skratt. Det lönar sig att fästa uppmärksamhet på textens tydlighet, det vill säga alla ord, till exempel ytfyllnadsord behöver inte skrivas ut. Det är också bra att vara tydlig i formateringen av texten, det vill säga att börja ett nytt stycke när talaren byts. Tillgänglighetskraven gäller inspelningar som publicerats efter 23.9.2020. Det är inte nödvändigt att tillhandahålla en textversion av äldre inspelningar. Denna sida uppdaterades senast 19.12.2023.